Besök från Göteborgs universitet
Den 27 november 2017 besöktes Stora Ek av elever och lärare från Göteborgs universitet.
Eleverna studerar vård och skötsel av byggnadsminnen. Studierna sker i samarbeta med Dacapo i Mariestad.
Den 27 november 2017 besöktes Stora Ek av elever och lärare från Göteborgs universitet.
Eleverna studerar vård och skötsel av byggnadsminnen. Studierna sker i samarbeta med Dacapo i Mariestad.
Den 20 augusti 2017 var det åter dags för veteranplöjning på Stora Ek. Redan förra året lockade eventet många besökare, men än fler slöt upp i år.
Det är föreningen Raska Drängar som ordnar aktiviteten. Detta var som sagt andra året som Stora Ek och arrendatorn Skaraborgs Drift tillhandahöll mark för arrangemanget. Antalet traktorer som deltog hade nära nog fördubblats mot föregående år (totalt 38 plöjande traktorer och publiktillströmningen var god. Cirka 300 entusiaster kom för att titta på de gamla traktorerna, detta trots att vädret inte helt visade sig från sin bästa sida.
Värsås Varola pensionärsförening besökte Stora Ek den 30 augusti 2017.
Gruppens samlades på borggården och hälsades är välkomna av gårdsförman Torbjörn Nordberg. Gerhard Lilliestjerna, en av de tidigare ägare till Stora Ek, berättade om slottets historia från Gustav Wasas tid fram till nu.
Därefter följde en rundvandring i slottsparken och i kyrkan.
Totalt besöktes Stora Ek av 60 Värsås- och Varolabor.
Årets Nationaldagsfirandet på Stora Ek genomfördes traditionsenligt i solskenet på Stora Eks Borggård.
De cirka 400 åskådarna fick njuta av skönsång från Nu-kören under ledning av Agneta Ström och musik av Equmeniakyrkans brassorkester.
Årets hemliga talare visade sig vara Katarina Lagergren som tidigare tillsammans med maken ägt och brukat Boterstena gård som familjejordbruk. Talet belyste bland annat Sveriges långa historia och att det endast är några år kvar till 500 års jubileum av Nationaldagsfirandet och avslutades med ett fyrfaldigt leve för Sverige.
Församlingspräst Ellinor Carlberg Mehrén guidade firandet som konferencier.
Efter firandet tog många tillfället i akt och avnjöt medhavd picknick i Slottsparken.
Familjen Blank som äger Stora Ek deltog i firandet och tackades med blommor för att Borggården på Stora Ek får användas till firandet.
Vi ses på Stora Ek 6 juni 2018
Söndagen den 14 maj 2017 var Stora Ek ett av utflykts målen för den vårliga traktorutflykten. Start och mål skedde vid Logården i Odensåker.
Kl 13.30 på söndagen anlände kortegen till Stora Ek.
Det har blivit en tradition och snart är det dags för 10-årsjubileum.
Cirka 40 ekipage deltog i årets kortege.
Den 17-19 februari genomfördes en större Rävjakt på Stora Eks egendom. Rävjakten genomfördes i samverkan med kringliggande jaktlag.
Nationaldagsfirandet på Stora Ek blev en fin upplevelse i det underbara försommarvädret. Många hade valt att närvara.
Kören framförde traditionella visor och sånger, i år förstärkta av Roudi Rashid på citar och Kristine Svensson sång och fiol.
Årets hemliga talare var Gerhard Lilliestierna som talade om sina minnen från Stora Ek. Jan Wan ledde oss genom programmet med van hand och glimten i ögat.
Fredrik Blank representerade Stora Ek och hälsade alla välkomna tillbaka nästa år (Film: Fredrik Blank tar emot blommor)
Torsdagen den 7 april 2016 besöktes Stora Ek av författaren Sven-Ivar Jansson. Han överlämnade sin nyskrivna bok till Karl-Johan Blank och Anette Lundqvist. Med på besöket var även Gerhard och Eva Lilliestierna.
Boken som överlämnades heter ”Stora Ek – En berättelse om folket” och handlar om Stora Eks historia samt berättelser om folket på gården och hur det var att leva i det gamla agrara samhället. Några rader ägnas även olika folkrörelser i socknen.
Sven-Ivar har en tydlig anknytning till Stora Ek eftersom hans föräldrar tidigare arrenderade gården Ludvigsberg av familjen Lilliestierna. De brukade totalt cirka 25 hektar mark.
Källmaterialet i boken är till stor del hämtad från gårdsarkivet på Stora Ek. I boken blandas bland annat urkunder som fideikommisstestamentet med julkort från 1970-talet. Godsägare från Petter Scheffer till Anders Lilliestierna finns också med. Arkivmaterialet belyser de olika godsägarnas liv. Torpare och andra som verkade på Stora Ek är det lite svårare att hitta i arkivmaterialet, här utgör husförhörslängderna en källa.
Ambitionen med boken har varit att försöka belysa godsets utveckling som en betydande ekonomisk faktor med samspel mellan kapital och arbete.
Tidig höst och tidig vår kommer stora skaror gäss till åkerlandskapet kring Stora Ek. Sädgäss, grågäss och kanadagäss blandas i tusenhövdade flockar tillsammans med mindre vanliga arter som spetsbergsgäss, vitkindade gäss, bläsgäss och enstaka exemplar av den akut utrotningshotade fjällgåsen. Gässen sover på natten på Östen och Ymsen, ofta tar de också en tupplur på sjön mitt på dagen. Maten hittar de på åkrarna på dagen.
De flesta har säkert lagt märke till att antalet gäss, liksom tranor och svanar, har ökat i landskapet. Det är speciellt kanadagäss, grågäss och vitkindade gäss som blir allt talrikare. Detta beror mest på att tillgången på mat i jordbrukslandskapet under höst, vinter och vår är så god. Gäss är ju växtätare och föredrar skörderester (efter potatis, majs och betor) och spillsäd. Sädgåsen är, som namnet antyder, speciellt förtjusta i spillsäd. Sädgåsen är speciell bland gåsarterna i och med att den inte ökar i antal, internationellt sett minskar den rentav kraftigt. Att vi i Sverige inte ser någon dramatisk minskning av antalet sädgäss beror på att klimatförändringen gör att allt fler sädgäss stannar allt längre i Sverige och bara flyttar söderut till Danmark, Tyskland och Nederländerna när vintervädret blir riktigt strängt. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå pågår sedan flera år omfattande forskning för att ta reda på hur sädgåsstammen utvecklar sig, hur de flyttar och hur vi ska kunna skydda sädgässen samtidigt som vi ska freda våra grödor och jaktintressen tillgodoses.
Forskningen bedrivs bland annat genom att sätta kodade halsringar eller sändare på sädgässen. Detta görs i internationellt samarbete därför att gäss flyttar mellan länderna i nordvästra Europa. Forskningen har visat att trakterna kring Stora Ek utgör ett nav i olika sädgåsbestånds flyttmönster. Kring Östen och Ymsen sammanstrålar t.ex. tundrasädgäss från Finnmark i Norge och Kolahalvön i Ryssland med taigasädgäss från norra Finland och Västerbottens inland. De samsas i landskapet i stort men förekommer ändå på lite olika platser och under olika perioder. Man skulle kunna säga att de olika ”stammarna” uppträder var för sig, även om det naturligtvis förekommer att de hälsar på varandra eller rentav byter grupp.
I skrivande stund (2016-02-27) har tre av de elva GPS-GSM sändarförsedda sädgässen från SLU-projektet just anlänt till åkrarna nedanför Stora Ek. Sedan mitten av december har de varit i nordvästra Jylland i Danmark. Där har de tillbringat nätterna på småvatten i kustnära naturreservat och flugit ut till åkrarna lite längre österut för att äta. Från området kring Östen och Ymsen drar de senare kanske först ett tag till Tysslingen vid Örebro innan de flyger över Norrlands inland till häckningsområdet. Eller, om de får vara i fred, stannar de vid Stora Ek tills lockropen från häckningsområdet i norr blir för starka först i mitten av april. I oktober kommer de då kanske tillbaka med några ungar i släptåg. Familjen håller ju ihop till nästa häckningssäsong.